Jag skrev en runa och skickade till tidningarna. Kommer in så småningom::
Lars Romert, 1938-2024
Pressrådet Lars Romert, Västansjö i Värmland, har avlidit i en ålder av 85 år. Hans närmaste är hustrun Marianne Esping-Höjer och barnen Jens och Sara från ett tidigare äktenskap.
Lars Romert var en varm och generös medmänniska som entusiastiskt omfamnade världen, sin familj och sina vänner. Han älskade kalas och middagar med sång och glam. Vi som fick vara med minns humorn och glädjen som Lars utstrålade.
De bästa och mest gästfria kalasen stod Marianne och Lars själva för, varhelst i världen de befann sig. Den härligaste sången framförde Lars med sin varma röst, särskilt ofta Ack Värmeland, du sköna, en hyllning till Marianne och till hennes hembygd, som efter pensionen blev hans egen och där han sjöng i Sunne manskör.
Vänner är stolta över att Lars sjöng för dem på bemärkelsedagar. Nu sjunger han i änglakören, noterar en diplomatkollega och prisar den goda stämning Lars spred på arbetsplatsen.
Att Lars Romert var stockholmskis kunde ingen som hörde honom tala ta miste på. Och talade gjorde han gärna.
Han tog studenten 1958 och examen vid Journalistinstitutet i Stockholm 1961. Efter några år vid nyhetsbyrån TT fick utrikesdepartementet favören att använda hans journalistiska kunskaper som pressattaché och pressråd vid ambassaderna i London, Bonn, Ottawa, Oslo och Washington.
I Washington tjänstgjorde Lars i sju år (1987-94), under bland andra ambassadör Wilhelm Wachtmeister, tenniskompis till president George Bush den äldre.
Lars rapporterade hem till UD och regeringen om amerikansk inrikespolitik och till den uppgiften hade han de bästa källor. Han umgicks som fisken i vattnet i den amerikanska journalistkåren. Flera av de största stjärnorna blev hans och Mariannes vänner och via dem spreds en positiv bild av Sverige. Walter Cronkite, som var den amerikanska televisionens mest populära nyhetsankare genom tiderna, och hans hustru kom till Värmland för att hälsa på Lars och Marianne i Västansjö. Det gjorde även världsreportern R W Johnny Apple Jr med hustru. Apple var då chef för New York Times redaktion i Washington.
Vi som var svenska korrespondenter i USA under Lars Romerts tid där kan intyga att han var det bästa pressråd Sverige haft.
Bengt Albons
Det var med stor sorg vi tog emot det oväntade beskedet att vännen och kollegan Lars lämnat oss. Vi har haft så många trevliga, och framför allt roliga, stunder tillsammans, i Washington, Rom och Stockholm såväl på som utanför arbetet.
Särskilt minnesvärda, även om det är många kilo sedan, var de stenhårda matcherna på residentets tennisbana.
Våra tankar går nu till Marianne och familjen. Saknaden är mycket stor, men de fina minnena ännu större.
Ingrid Wretman Hollner
Lars-Olof Hollner
En vecka tidigare satt vi och talade om minnen vid UD:s presslunch. Det känns tomt när denne nestor har lämnat oss.
Vi tillbringade några roliga och fantastiska år tillsammans i Washington, där Lars generöst bjöd på sina omfattande mediakontakter! Han höjde stämningen på ambassaden och gladde utländska och svenska gäster på Wachtmeisters mottagningar. Tack för glada och positiva minnen!
Jag tror att Wille tar emot Lars med öppna famnen och inbjuder honom att framföra nya sånger i himmelska mottagningar. I änglakören har han en given plats!
För mig var Lars Romert en viktig äldre kollega. Alltid med gott humör. Alltid generös. Ett esse i sin genre, som den kunnige och sociale presssekreteraren som liksom talade upp bilden av Sverige utomlands. Tack.
Tack för fina stunder med sång och skratt Sov gott
En morgon, solsken och Lofoten i försommarens alla färger. Du står på en brygga och utbrister i sång - Här är gudagott att vara…
Så ska jag alltid minnas dig!
Tack för lång vänskap och trevliga stunder.
Varma tankar till familjen.
Sonia, Pelle & Amanda
Du gav alltid oss ett glatt leende med dina roliga kommentarer 😉
Vila i frid ❤️
En estradör har tystnat, men lämnat en rik skatt av ljusa minnen efter sig till tröst.
Varmt tack till en inspirerande, mångårig vän och kollega vid UD:s Pressbyrå